Några Julminnen

Inger-1
Foto: Inger Nilsson

Temat med ”Berättelser från förr” fortsätter med gäst-skribent nummer två, Inger Nilsson. Hon är pensionerad lågstadielärare med intressen som gamla tider, trädgård, katter och skola. Inger ”bor i en stuga i skogen med stor trädgård” och har bloggat i flera år. Du kan läsa mer om och av henne på tremissar.bloggplatsen.se

Några julminnen från 4års-ålder – 20 år och hemmafru

När jag var ungefär fyra år skulle vår kusin vara tomte. Jag och min tvillingsyster var förväntansfulla inför tomtens besök. Jag minns hur rädda vi blev.
Vi gallskrek och grät. Tomtedräkten åkte av och där stod Bengt. Vi fick varsitt stort paket. Pappret åkte försiktigt av och där i paketen låg pojkdockor med sjömanskläder på. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var det finaste jag sett. Jag tror att det var den fina kostymen som imponerade.

Min mormor Cecilia hade haft bageri, så hon bakade under hela sitt vuxna liv ljuvliga kakor och tårtor. Till julen fick vi baka pepparkakor och Klenäter tillsammans med henne. Ljuvliga dofter och minnen från mormors kök, vedspisen som knastrade och doften från veden.

Inger-3
Foto: Inger Nilsson

Vi gjorde också kristyrhängen som vi hängde i granen. Granen högg man tillsammans med mamma och pappa i skogen. I den hade man sedan bara levande ljus.

I första klass fick vi göra en julkaramell av en pappersrulle och silkespapper. Vi fick ett bokmärke, en julängel som vi klistrade på. Man tyckte att det var så märkvärdigt och fint. Vi fick också sätta guldpapper på karamellen.

Jag har kvar den än i dag bakom glas och ram tillsammans med andra saker från min barndom. Jag har samlat allt i ett stort tittskåp.

Inger-2
Foto: Inger Nilsson

Julmaten var skinka, lutfisk och risgrynsgröt. Skinkan köpte vi av bonden på landet. Den saltade vi sedan in. Den torkade fisken lutade man tidigt i december och la i blöt. Det dröjde till jag var sjutton år innan jag åt lutfisk.
Idag tycker jag att lutfisk är jättegott.

Förväntningarna var stora innan julafton. Det pirrade i magen och jag var väldigt nyfiken. Jag minns vintrarna som kalla med mycket snö. På julaftons förmiddag sa mamma:
-Gå och hämta era kamrater och lek i snön.
Vi hade en jättelång och brant backe som vi åkte skidor och spark i. Vi satte ihop sex sparkar och åkte sparktåg. I backen hade vi också gjort ett stort gupp, där åkte vi skidor och hoppade.
Alla åkte spark på den tiden, inga vägar sandades. Jag har spark än idag. Det är bra när det är halt ute och jag ska hämta ved.

På 50-talet gifte jag mig och fick barn. Till jul skulle man ha städat överallt. Jag skurade väggar, golv och tak och städade i alla lådor. Alla gjorde så i hyreshuset. Det var ett riktigt slit.
Viktigt var också att alla hade nya kläder. Flickorna fick nya klänningar och pojken en kostym. Jag köpte mig också en blus och en kjol till varje jul. Det var en härlig känsla att få lite nytt. Jag var hemmafru så vi hade inte så gott om pengar. Den härliga känslan när man kunde köpa lite nya kläder finns inte idag. Nu kan man ju köpa lite kläder när man vill. Jag önskade mig väldigt gärna en klocka till jul. Den kostade 57 kronor 1956. Vi betalade 7 kr kontant och 10 kr/månad i avbetalning. Jag var väldigt lycklig över min klocka.

Alla julaftnar var inte lika roliga. Min pappa drack mycket alkohol. En julafton fick han ett vredesutbrott och kastade ut alla julklappar på sophögen. Vi fick gå ut och plocka ihop våra julklappar så gott det nu gick. Det var inte kul för mig och min syster. Vår pappa blev väldigt ångerfull, min syster och jag var ledsna och arga.
Som vuxen tyckte man att hans alkoholmissbruk var tragiskt. Vi hade vår trygghet i mamma, mormor och morfar. Mormor och morfar bodde nära oss, så när vi fick det jobbigt gick vi alltid till dem.

Julen för mig har alltid varit pyssel, julsånger och psalmer och att få fira julen tillsammans med de som står mig nära.

Inger Nilsson
Pensionerad lågstadielärare 79 år

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,