Kategoriarkiv: Recept & Smarriga saker

Blossas Lavande 2014

Det är nu rätt många dagar sedan den släpptes, jag har inte varit så ivrig i år som tidigare år. Kanhända har det med lavendeln att göra, det lät inte som en ”höjdare” precis.

Nåja, idag slank jag in på systemet och fick tag på en flaska,, det blev bara en, kändes som man skulle vara lite försiktig i år.
Lite senare under eftermiddagen kom trevligt kaffe-sällskap och då var det dags för provsmakning. Första provsmakningen görs alltid på kall glögg då det är vad jag föredrar, de flesta blir väl söta när man dricker dem varma.

Vi satt och doftade i glasen en stund, värmde dem med händerna och väntade på att något skulle avslöja sig, något mer än lite glöggdoft och vitvinsdofter. Inte mycket hände.
Sippade en gång, sippade en gång till och smackade och rullade i munnen,, tittade lite förvånat på glasen och dess innehåll och sippade en stor slurk till.

Första intrycket är en något vass spritsmak, den försvinner fort och lite sötma och glöggkryddor tar dess plats. Även dessa försvinner snabbt, alltför snabbt, och kvar blir bara någon smak som får mig att tänka på godis.
Detta är glöggen för de som inte gillar glögg, du behöver inte känna några smaker mer än en kort och rätt överkomlig tid.
Tråkig, platt, ointressant, ingen lavendel man lägger märke till, och allt går snabbt över!

Visst går den att dricka, särskilt om de enda du är ute efter är att det ska vara sprit i och att det ska heta Glögg,, lättdrucket kanske någon skulle kalla det för.

Några timmar senare hittar jag en påse med några kvarglömda Ahlgrens bilar i,, stoppar dem i munnen och tuggar. När bara eftersmaken finns kvar går ett ”Liljeholmens” upp för mig,, lavendelglöggen smakar Ahlgrens bilar,, fast inte alls lika gott…

Köp den inte. Drick den inte. Välj något annat! En påse bilar kanske..

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Årets Glögg-smak

Det har varit många funderingar om vilken smak det skulle bli i år, vi har fått ledtrådar om Franskt och en svart (ev lila) flaska. Så tankarna har naturligtvis gått till lakrits och viol, många har även gissat på Björnbär men det är väl inte så franskt. Kanske det är mulberry (svart mullbär) men vet inte om det är ”franskare” än björnbär.
Nåväl, klockan 14,00 ska det avslöjas och dessa rader skriver jag i väntan på något Gott,, hoppas jag.

blossa2014

Och nu är det avslöjat, smaken ska vara Lavendel!

Höjer på ögonbrynen och undrar om den kommer att smaka rengöringsmedel och toalett.
Risken att man förknippar den välanvända smaken/doften med rengöring är uppenbar, hoppas verkligen jag får fel.

1:a oktober ska den vara tillgänglig på systemet, och, JA, jag kommer att prova EN flaska, troligen inte mer.

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Lingon-sill

Gillar du lingon är detta sillrecept en DRÖM!

Blanda ca 1 ½ dl creme fraiche med ½ dl majonnäs, blanda i en knapp dl lingonsylt, helst en rårörd variant annars kan det bli för sött. Tillsätt även 1 knapp dl färska lingon (det går bra med frysta), detta är nödvändigt för att få en fin ”fräsch-het”.
Finhacka en ½ rödlök och blanda ihop allt, smaka av med lite nymald peppar och gärna lite krossad rosepeppar.
Gillar du majonnäs kan du ta lite mer, eller om det är det omvända, lite mindre.

sill-1

När blandningen är god och syrlig tillsätter du de avrunna och gärna avtorkade ( på hushållspapper) sillbitarna.
Du kan använda snabbinlagd sill, eller varför inte lite överbliven löksill, brännvinssill eller annan sill i klar inläggning. Låt blandningen stå till dagen efter och du har en helt ny fräsch sill att ställa fram på bordet.
Om du vill experimentera lite kan man även smaksätt med finhackad färsk rosmarin, jag har inte provat detta men det låter gott.

OBS!! Om sillen står längre än 3-4 dagar verkar lingonen lösa upp sillköttet och du har en burk med en god geggamoja, men inga sillbitar. Vilket inte är så lyckat om du ska bjuda dina gäster på något gott, och ingen hittar en enda sillbit i burken.
Det hände mig förra julen..

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Lime-sill

Ett sätt att riktigt snabbt förädla den vanliga sillinläggningen till något nytt och fräscht!

Blanda ca 1 ½ dl creme fraiche med ½ dl majonnäs, riv ned skalet av en lime och pressa ur det mesta av saften
Finhacka en lite gullök och blanda ihop, smaka av med lite nymald peppar.
Gillar du majonnäs kan du ta lite till och även limen kan du tillsätta mer av.

sill-2

När blandningen är god och syrlig tillsätter du de avrunna och gärna avtorkade ( på hushållspapper) sillbitarna.
Du kan använda snabbinlagd sill, eller varför inte lite överbliven löksill, brännvinssill eller annan sill i klar inläggning. Låt blandningen stå till dagen efter och du har en helt ny fräsch sill att ställa fram.

Jag har fått många kommentarer, glada miner och frågor om recept när denna burk har stått på bordet.

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vört-bröd

Det har varit dåligt med bakandet i år, men något ska man väl göra före Jul!

Det blir ett vörtbröd med lite ”man tager vad man haver” stil.
Det började redan dagen innan när jag sorterade min kryddlåda, där fanns ingen vört men väl hela torkade pomeransskal.

Pomeransen blir bättre i smaken om du blötlägger skalen ett dygn innan. Så i med en påse skal i lite kokande vatten, låt det stå tills de är alldeles uppsvällda och mjuka. Då skär du bort minst hälften av det vita, och behåller biten närmast ytterskalet.
Även russinen la jag i blöt i varmt vatten dagen innan.

Nu till vörten som jag inte hade.. Men jag hade 1,5 liter svagdricka och en flaska porter, det häller jag ned i en kastrull och reducerar till sådär 4-5 dl, se upp så det inte skummar över hela spisen.

Nu till själva bakandet.
100 gr smör smältes,
150 gr mörk sirap eller honung tillsätts,
häll i kryddor: de finhackade pomeransskalen, 1tsk mald ingefära, 1tsk mald nejlika, 1tsk mald kanel samt russinen.
Fyll på med den reducerade svagdrickan + vatten, totalt ca 6 dl
När det är fingervarmt smula ned ca 30-35 gr jäst, rör ordentligt

Häll ca 500 gr finmalet rågmjöl och ca 800 gr dinkelmjöl i hushållsassistenten. Tillsätt degvätskan med kryddor och jäst. Kör det i ca 10 min på låg hastighet, det ska ”knådas” inte vispas sönder. Degen bör vara rätt lös, riktigt klistrig på fingrarna, och alldeles blank. Lägg över en bakduk och låt jäsa i 1 – 2 timmar. Degen ska bli dubbelt så stor.

vört-1

Finmal nu 15 -20 gr havssalt och strö över degen samtidigt som du kör 1 min på låg hastighet, ta sedan upp degen och bearbeta den för hand. Var lätt på handen och använd degskrapan flitigt, det är klibbigt och mjukt. Tillsätt dinkelmjöl, men inte mer än du måste.
Dela degen i tre delar, platta ut degen med händerna till ca 2cm tjocklek, rulla sedan ihop den som en rulltårta och lägg i smörad och mjölad form, lägg ”skarven” nedåt. Täck med bakduk.
Låt limporna i formarna jäsa i minst en timme, ibland tar det längre tid.

vört-2

Värm ugnen till 225 grader. Jag penslade mina limpor med sirapsvatten innan jag satte in dem i ugnen, det gör dem lite blanka.
Grädda i nedre delen i ca 15 min sänk sedan värmen till 175 grader, fortsätt att grädda i 30 minuter. Ta sedan ut limporna ur formarna och ställ in dem i ugnen igen i ca 15 minuter på 150 grader.
Ta ut limporna, låt dem vila en timme om du klarar av det, skär sedan en provbit med smör på som smälter och smaka!

vört-3

Mjuka och saftiga med härlig struktur (inga köpelimps-svampar här inte!) God smak utan alltför mycket sötma.

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Förfädernas skinkor var fetare

Tack Siv Engelmark! För ett trevligt bidrag om det som de flesta av oss pysslar med denna helg. Julskinkan!

Skinkorna på julbordet har blivit allt magrare. Halten protein har ökat och andelen fett minskat de senaste hundra åren. Förklaringen finns i grisens gener.

Tamgrisen år 2012 har mer protein och mindre fett än dess förfäder hade år 1900. Det visar en jämförelse som gjorts av forskare i Uppsala.

– Skillnaden beror på genetiska förändringar där den enskilt viktigaste gäller ett enda baspar i genen för en tillväxtfaktor, berättar Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet och SLU.

År 1900 fanns denna förändring/mutation hos knappt 1 procent av de tama grisarna. Idag finns den hos nästan alla, 99 procent eller fler, av de skinkor som säljs. Mutationen reglerar mängden av en tillväxtfaktor som gör att det bildas mer muskler – och mindre fett. Den har anrikats i tama grisar genom traditionell avel.

Svinlika
Det är 10 000 år sedan vi människor började hålla oss med tama grisar. Inblandningen av vildsvin fortsatte efter domesticeringen, eftersom tamgrisen under lång tid ofta hölls ganska fritt gående. Tamgrisarna och vildsvinen är därför mycket nära släkt genetiskt, men just den här mutationen finns inte hos vildsvin. I det vilda är det viktigare att kunna lagra fett för att klara vintern.

Hur grisarnas släktskap ser ut framgår av en kartläggning av grisens arvsmassa som publicerades i november 2012. Kartläggningen, som utfördes i ett stort internationellt samarbete med bland annat forskare från Uppsala universitet och SLU, visar också en rad skillnader mellan vildsvin och tamgris, den genetiska likheten till trots. Mest tydligt är kanske att tamgrisen har betydligt längre rygg med fler ryggkotor. Forskarna kunde också se hur den har fått sin vita färg.

– Det är fem genetiska förändringar i en specifik gen som orsakar den vita färgen hos tamgrisen och gör att de allra flesta skinkorna på svenska julbord är fria från pigmentfläckar. Människan har troligen valt ut grisar med vit färg för avel under hundratals, eller till och med tusentals år. Den selektionen har gett vitare och vitare grisar, säger Leif Andersson.

Men det avgör inte valet för julbordet hos familjen Andersson.

– Jag föredrar sill och strömming. Vi äter dock en mindre julskinka som kommer från en närproducerad gårdsgris som vuxit upp med god omvårdnad, säger Leif Andersson.

Siv Engelmark
är naturvetare och frilansande journalist och redaktör som bevakar och skriver om forskning och teknik i ett brett perspektiv. Hon köper en julskinka utan fett som kommer från en gårdsgris som vuxit upp i en naturlig miljö.
Artikeln har publicerats tidigare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Det kom en låda från Island

Torsten Ek skriver dagens berättelse från förr, och som så ofta har maten en viktig plats, även om den inte är vanlig på alla julbord. Och det blir sista berättelsen med tema från förr för denna jul. Tack Thorsten, och alla skribenter!

Det kom en låda från Island

Hemma kom julafton alltid någon gång tidigt i december. Det kom en låda från mammas hemland Island, antingen från systern Lalla eller barndomsvännen Ragga. Det var en vanlig papplåda utan röda band och rosetter. Men det var den första klappen och här var det verkligen innehållet som gällde.

Mamma öppnade lådan och lyfte upp innehållet en efter en. Först kom diverse burkar med kaviar och inläggningar som inte var så intressant för mig. Sedan kom hardfiskur. Och det fick man äta före jul! Men huvudsaken – orsaken till att jag brukade stå och titta på när mamma packade upp matvaror – var hangikjöt. Men det fick vänta till den ordinarie julaftonen den 24:e.

Hardfiskur är kolja som torkar på ställningar ute i naturen, lite som lutfisk – utan att man blöter ner fisken efter torkningen. Man tar lite smör på en bit fisk och börjar tugga. Det är lite vedigt i början men om man idisslar en liten stund fylls gommen av en fantastiskt rik smak av fisk, hav och sälta.

Helsvenskar har aldrig fattat ett dyft. ”Intressant” eller ”speciellt” är väl de mest välvilliga kommentarer jag hört. Och det hade ju förstås det goda med sig att vi fick behålla allt själva. Det var en sorts snacks som vi kunde småäta på hela december. Men det krävde lite disciplin. Det var helt klart en risk att man började kedjeäta.

Julaftonen var väl dekorerad som i de flesta svenskars hem. Levande ljus, gran med klappar och allt. När det var överstökat (jag använde kanske i det ordet då) var det så dags för det efterlängtade hangikjötet.

Bild lånad från Christmas in Reykavik

Islänningar hävdar (med rätta) att deras lammkött är det finaste i världen. Fåren släpps ut tidigt på våren. Och sen får de sköta sig själva. De knallar omkring på berg och i dalar sköter sig själva och äter vad de gillar. Framåt hösten betar de med förtjusning ljung och just det anses ge köttet en alldeles unik smak. Deras fria liv ger dem också en aning känsla av vilt.

Under julklappsutdelandet och Kalle Anka-tittandet kokades köttbiten, långsamt och försiktigt, i ugn tillsammans med lite lök, morötter och kryddor. Köttet skars i ganska tjocka skivor och serverades alltid med dillstuvad potatis och gröna ärtor. Kombinationen av det rökta köttet och den aningen söta stuvade potatisen var enastående.
Vi satt tillsammans och åt det godaste jag visste.
Då var det jul.

Thorsten Ek
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Pepparkaksdeg och Tomten

Mina Tärnor är jättebra på att surfa upp roliga grejor på nätet. Ja, att You-tuba hela tiden är lite tråkigt och nu när vi har ett uppdrag som Lucia tåg måste man ju lära sig lite nya saker. Tärnorna hittade ett pepparkaksrecept på Jul-blogg som de visade mig och Tomten. Jag har bara köpt färdiga pepparkakor i affären förut och aldrig gjort egna. Tomten sa att han ville prova att baka kakorna och undrade om jag ville hjälpa till. Guu va roligt!

Vi åkte hem till Tomten som bor på vinden i ett gammalt hus mitt i city. Just som vi skulle in till Tomten kom grannen förbi. Han var skitsnygg! Brunt lockigt hår och jättefina bruna ögon hihi! När grannen gick in till sig såg man en massa datorer, sladdar, servrar stå överallt där inne. Vem var det där undrade jag. Tomten sa att han är en sån där tekniktomte. Jag visste inte att det fanns olika tomtar men det finns tydligen också trädgårdstomtar, stadstomtar, gårdstomtar och Sibiriska tomtar som man helst inte ska tala så högt om.

Inne hos Tomten var det jättefint, kanske lite lågt i taket men mysigt med kakelugn och ett gammaldags kök. Nu skulle här bakas pepparkakor trodde jag. Tomten sa att vi skulle bara göra pepparkaksdeg och själva bakandet skulle en vän göra lite senare. Att göra degen var jättelätt och roligt. En degmaskin snurrade runt alla ingredienser och doften fyllde hela vinden. Degen blev blank och smidig och så delade vi den i 3 delar. En pepparkaksdeg mår bra av att vila sa Tomten men vi ska smaksätta den lite först.
Första delen fick saften och rivet skal av en apelsin inknådat i sig och den andra delen fick en liten kopp mörk rom bakad i sig. Den sista delen pepparkaksdeg fick vara som den var. Sedan la vi varje deg i varsin plastpåse för att de skulle liksom ligga och mogna i kylen. Du får smaka på kakorna senare när den har mognat i 1,2,3 dagar eller kanske till och med 1, 2, 3 veckor sa Tomten.

Ibland fattar jag inte hur Tomten kan veta sånt där men jag litar på Tomten. Gör inte du det?

Puss och Kram

Flirtiga Lucia

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Riktigt god pumpa-soppa

Rostad Pumpasoppa

Köp en Butternut pumpa på ca kilot eller mer. Strunta helt i att vissa kallar den Butternut squash, det är inte en squash det är en pumpa.

Vissa har det bara lite svårt med språket, engelska språket närmare bestämt.

butter-1
Gröp ut kärnorna ur den delade pumpan

Sätt ugnen på ca 200-175 grader, dela pumpan i två halvor (på längden), ta ur kärnorna och det trådiga, spara kärnorna till senare.

Lägg pumpan i ugnssäker form och pensla snittytorna med lite olivolja. Lägg även en hel vitlök bredvid, eller kanske två.
Rosta allt i ugnen ca 45-90 minuter, pumpan skall vara riktigt mjuk när den är klar. Är pumpan riktigt stor kan du sänka temperaturen till 175 grader.

Samtidigt finhackar du två gula lökar och en chili, fräser det  i lite olja i en kastrull på minst 2,5 liter.

butter-4
Här fräser det när vinet hällts i

Löken kan bytas mot schalottenlök och chilin kan minskas eller ökas efter din egen smak.

När löken blivit blank och lite genomskinlig (den ska inte brynas) häller du i en skvätt vitt vin 2 – 2,5 dl och låter alkoholen fräsa av .

Tillsätt lite buljong, gärna en riktig kycklingbuljong (välj grönsaksbuljong för vegetarianer), se till att det är en utan glutamat (står ibland E 621 eller mononatriumglutamat) hälsokosten har två mycket bra varianter.

butter-2
Färdigrostad och mjuk, ta ur allt fruktkött

Det räcker med ca 4 dl buljong nu, vill du ha tunnare soppa kan du späda med mer buljong på slutet.

När pumpan är färdigrostad ska du låta den svalna lite, det är lätt att bränna sig annars.

butter-3
Så här lite blir det kvar av skalet

Sedan gröper du ur skalen med en sked och lägger allt pumpakött i en bunke.

Ta en del av det och lägg i kastrullen, (min pumpa var stor, jag tog bara 1/3-del) tillsätt flingsalt/havssalt och nymalen svartpeppar. Kläm ut allt det mjuka ur vitlökens klyftor och lägg i .

Låt det puttra en stund, rör då och då så det inte fastnar i botten.
Nu är det dags att mixa soppan, stavmixer eller vanlig mixer fungerar bra. Nu märker du även om det behövs mer buljong, det ska bli en soppa av det och inte en tjock puré.
Efter mixningen tillsätt 1-2 dl grädde (inte någon lättvariant), smaka av, krydda mer om du vill. Är det lite starkt kan du späda med mer buljong eller grädde.

Till det här kan du servera lite olika saker, allt beror på vad du gillar:
Smörstekta kantareller är gott och lite fintärnat syrligt äpple till det är smaskens. Eventuellt kan du till och med hälla i ½ till 1 deciliter Calvados i soppan.
Några chips av parmaskinka och kanske lite smulad fårost fungerar bra.
De rengjorda pumpakärnorna kan rostas i lite olja tills de ”poppar”, salta lätt och strö dem över soppan.
Vill du ha mer hetta, finhacka lite chili och strö över i den färdiga tallriken.

butter-5
Jag var hungrig så det blev bara rivet äpple och en skvätt extra vin i min tallrik.

Naturligtvis ett gott bröd, gärna ett hårt bröd eller ett äkta surdegsbröd (inte snabbköpets bake-off variant).

Sedan är det bara att äta och njuta.
Vad du ska dricka till får du välja själv, vin eller vatten fungerar bäst. Jag råkade hitta en flaska Gros Manseng-Sauvignon 2009, den var riktigt god.

Blir det soppa över går det utmärkt att spara i kylskåpet och värma dagen därpå, den blir nästan ännu godare då.
Jag frös in rätt mycket pumpakött då min pumpa var för stor att koka soppa på just nu. Det går även bra att frysa överbliven soppa. Perfekt att ha färdigt till andra soppdagar, eller gör en pumpapuré till en paj, eller servera till en god fisk.

/T

 Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Jul-Mums Te åter i lager

Och igår kom ÄNTLIGEN sista ingrediensen till nya omgången av Jul-Mums Te!!
Aftek har haft jul-rusch och väntetiden har ökat.

Idag har jag finskurit torkade äpplen, mixat vaniljstänger, iransk saffran och kanel.

julmums-1

Och visst är blandningen vacker med sina blå malvablommor.

Idag postas restade beställningar, tack för Ert tålamod!

Och nu går det att beställa fler i webb-shoppen

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Mängder med Aronia-bär!

Idag känns verkligen som en pysslig mys-söndag! Stök i köket, matlagning, bärrensning och godsaker på gång.

Jag har letat efter Aroniabär att plocka hela hösten, sett några hoptorkade små på ett par ställen, sökt på nätets fruktsidor, men ingenstans hittade jag bra bär!
Så i Fredags, när son och flickvän var här tog vi en promenad förbi hundklubben och min vanliga sväng i ”lilla” skogen. Döm om min förvåning när sonen pekar och frågar ”Vad är det där för bär?” Det är MASSOR med Aroniabär, stora fina klasar i överflöd, och de är bara ett par minuters promenad från där jag bor!

aronia-1

Och nu har det varit frost i flera nätter så de har hunnit bli ordentligt frostnupna – det där med att plocka bären för tidigt och stoppa rönn, slån och aronia i frysen är inte helt bra, det är bara en nödlösning – och fått sin riktiga något sötare smak.

Aroniabär är lättplockade, stora klasar med många bär fyller snabbt hinken. Sedan hem, skölja och repa av dem från kvistarna.
Om du är klokare än vad jag är tar du på dig tunna plasthandskar, bären har en mycket vacker och stark färg. Den är dock inte riktigt lika vacker på händer och fingrar, och där sitter den fast i flera dagar.

Jag frös in ett par liter som ett bärmos, bara färska bär lätt mixade, stoppade i små frysburkar för att ta fram till vitaminkicks-smoothie under vintern. Bären har en något kärv smak men det tror jag att jag står ut med.

aronia-2

Sedan var jag bara tvungen att sätta lite aroniabärslikör. Jag gillar verkligen att ha små skvättar av spännande smaker stående i flaskor.
Jag har lite slånbärslikör som är från början på 90-talet längst in i ”barskåpet” och den smaken är fantastisk, så jag hoppas naturligtvis att alla mina små experiment ska bli lika lyckade.

Till aronialikören tog jag:
1 liter rensade bär
Ca 6 dl brännvin special
2 dl rårörs-socker
Häll i flaska eller burk, stäng och skaka tills sockret löst upp sig. Låt burken stå framme i rumstemperatur och skaka den lite varje dag i ca 2 veckor.
Tillsätt sedan en kanelstång, lite limezest och kanske en ½ vaniljstång.
Låt den stå i ca 2 veckor till, skaka den då och då. Sedan bör man provsmaka och kanske ta ur kanelstången. Kanel är en smak som kan bli mycket stark och nästan het.
När du tror att smakerna är tillräckligt starka silar du av bär och kryddor, häller upp likören på flaska och tillsätter lite mer socker. Jag skulle gissa att en eller kanske 2 dl socker till är lagom, men ta hellre för lite och låt stå ett par veckor för att sedan smaka. Du kan alltid tillsätta mer socker senare.
Glöm inte att sätta på en etikett med innehåll och gärna datum. Det är mycket bra att ha om du har flera ”projekt” stående i skåpen.

Att göra likör är något som ska ta tid, den blir bara bättre ju längre du lagrar den. Så ta det lugnt, och råkar du glömma bort flaskan några månader så gör det inte så mycket. Du blir bara glatt överraskad när du hittar den igen.

Jag har även ett Aroniabärssylt-experiment som pågår, mer om det kommer snart.

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Dalecarlia glöggen 2013

Har hämtat ut mina två beställda flaskor.

Gillar INTE utseendet! Dalarna är så mycket mer än stiliserad kurbits.

Korkar snabbt upp den, jag är ju en nyfiken typ. Smuttar och sniffar på den kall.
Blekt rödaktig, absolut rönnbärsfärgad. Bärig – ja!

Fonster_8890_webbMen sedan kommer ett kraftigt inslag av något som får mig att tänka på svartpeppar eller kanske kryddpeppar, nejlikorna finns där men är inget att prata om. Eftersmaken är riktigt lång och består av tydligt kärva toner.

Bärigheten tonar snabbt bort, syran finns kvar, även hettan av svartpeppar ligger kvar, smak och kärvhet av rönn stannar kvar länge. Mina tankar glider lätt iväg till burkarna av rönnbärssylt som står i mitt kylskåp.
Sedan är det något mer, något jag är rätt osäker på men det är skog, barrträd och ved, kanske tallbarr och lite enbär.

Såg att någon sagt det smakar terpentin, vilket inte är helt fel med tanke på barrträdstonerna. Men jag dricker mycket hellre glöggen, och inte så gärna terpentinen.

Så hur god är den? Tja, jag älskar hemmagjord kärv rönnbärsgele och rönnbärssylt, så jag kommer att gilla den bara därför. Den är annorlunda, och jag tror inte vi är så många som kommer att älska den för sin kärvhet.

Ta bort lite socker, öka styrkan, sen är det Norrland som gäller och den kan säljas som ”Jul-Hojt”

God Jul!!

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,