Lingon-sill

Posted in Gör det själv & DIY, Jul-bestyr, Recept & Smarriga saker with tags , on 3 januari, 2014 by thorgun

Gillar du lingon är detta sillrecept en DRÖM!

Blanda ca 1 ½ dl creme fraiche med ½ dl majonnäs, blanda i en knapp dl lingonsylt, helst en rårörd variant annars kan det bli för sött. Tillsätt även 1 knapp dl färska lingon (det går bra med frysta), detta är nödvändigt för att få en fin ”fräsch-het”.
Finhacka en ½ rödlök och blanda ihop allt, smaka av med lite nymald peppar och gärna lite krossad rosepeppar.
Gillar du majonnäs kan du ta lite mer, eller om det är det omvända, lite mindre.

sill-1

När blandningen är god och syrlig tillsätter du de avrunna och gärna avtorkade ( på hushållspapper) sillbitarna.
Du kan använda snabbinlagd sill, eller varför inte lite överbliven löksill, brännvinssill eller annan sill i klar inläggning. Låt blandningen stå till dagen efter och du har en helt ny fräsch sill att ställa fram på bordet.
Om du vill experimentera lite kan man även smaksätt med finhackad färsk rosmarin, jag har inte provat detta men det låter gott.

OBS!! Om sillen står längre än 3-4 dagar verkar lingonen lösa upp sillköttet och du har en burk med en god geggamoja, men inga sillbitar. Vilket inte är så lyckat om du ska bjuda dina gäster på något gott, och ingen hittar en enda sillbit i burken.
Det hände mig förra julen..

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Lime-sill

Posted in Gör det själv & DIY, Jul-bestyr, Recept & Smarriga saker with tags , on 3 januari, 2014 by thorgun

Ett sätt att riktigt snabbt förädla den vanliga sillinläggningen till något nytt och fräscht!

Blanda ca 1 ½ dl creme fraiche med ½ dl majonnäs, riv ned skalet av en lime och pressa ur det mesta av saften
Finhacka en lite gullök och blanda ihop, smaka av med lite nymald peppar.
Gillar du majonnäs kan du ta lite till och även limen kan du tillsätta mer av.

sill-2

När blandningen är god och syrlig tillsätter du de avrunna och gärna avtorkade ( på hushållspapper) sillbitarna.
Du kan använda snabbinlagd sill, eller varför inte lite överbliven löksill, brännvinssill eller annan sill i klar inläggning. Låt blandningen stå till dagen efter och du har en helt ny fräsch sill att ställa fram.

Jag har fått många kommentarer, glada miner och frågor om recept när denna burk har stått på bordet.

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Oups!

Posted in Jul-Shopping on 3 januari, 2014 by thorgun

Så har då Julafton varit, även mellandagarna och nyår har passerat i någon sorts flygande fart. Nu är det bara Trettonhelgen kvar och sedan är det dags att packa ned hela skiten,, förlåt! Julen menade jag förståss.

Och när man är ledig så här länge har man ju massa tid över till att blogga lite?

Tyvärr hinner man ibland ingenting när man är ledig, vilket kanske är bra för då har man ju tagit ”riktigt” ledigt. Därför önskar jag nu istället,

Er Alla en riktigt God Fortsättning på det Nya Året, och hoppas att det kommer att bli ännu bättre än vad Ni hoppas på!

julx-1

/T

Tomtar på loftet…

Posted in Jul-bestyr, Tjuriga Tomten & Flirtiga Lucia with tags on 24 december, 2013 by Tintti

Jag är upprörd! Jag är upprörd för att jag är en tomte!
Det är tydligen inte bra att vara tomte, en riktig tomte?! Jag har nog hört alla uttrycken folk använder.

”Hon har tomtar på loftet. Han är en riktig tomte! Vad är det för tomte som lagt den här? Han bara tomtade omkring.”
Vad är det för ett sätt? Det verkar som en tomte är en som inte riktigt har koll på läget?!
Det är ju det vi Tomtar har!  Det är ni som inte har någon koll för på julafton låter det så här. ”Vem ska tomta för barnen i år? Du eller farbror Olle?”

Vi Tomtar har koll på mycket, allt ifrån hur snälla barnen har varit i år till klimatsmart energihushållning. Fast det finns ju undantag…
Här på vinden där jag bor har jag en granne. En granntomte.
Inne på hans rum är det ingen koll någonstans! Där finns allt huller om buller. Datorer, skärmar, viktiga papper, instruktioner, kartor, musik på cd, musik på MP3, filmer och allsköns andra pinaler liggandes överallt. Jag menar verkligen ÖVERALLT!

Han är en riktig tomte som bara tomtar omkring. Jag tror han även har tomtar på loftet…

/Tjuriga Tomten

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Klä granen

Posted in Jul-bestyr, Pynt & Pyssel on 23 december, 2013 by thorgun

De flesta av oss klär väl granen flera dagar före julafton, och det gjorde även jag i år. Men vi kan ju lossas att det sker idag, snabbt och enkelt utan trassel, ser det ut som ;-)

Detta bildspel kräver JavaScript.

God Jul

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Gammal sill möter ny teknik

Posted in Jul-bestyr on 23 december, 2013 by thorgun

Siv Engelmark delar med sig av en text om sill och strömming, något de flesta av oss inte inte vill vara utan på julbordet. Själv saknar jag framförallt storleken och kvalitén på sillarna från 60-talet.

sill-1-2

Sillarna och strömmingarna sparades i frysen efter att forskarna jämfört deras arvsmassa med hjälp av den tidens spjutspetsteknik. Nu, trettio år senare, plockades de gamla fiskarna fram. Med modern teknik kunde forskarna studera inte bara 13 olika genetiska markörer som vid det tidigare tillfället, utan 440 000. Det gav helt andra resultat.

Strömming är den sillfisk som fångas norr om Kalmarsund och sill den som fångas i södra Östersjön och i Västerhavet. Så brukar vi beskriva skillnaderna mellan sill och strömming. Men hur lika är de egentligen?

Det försökte Leif Andersson ta reda på för drygt 30 år sedan när han var student vid Stockholms universitet. Under sitt examensarbete i biologi samlade han in sill och strömming från åtta olika platser, från Kalix högst upp i Bottenviken via svenska västkusten upp till norska Atlantkusten. 50 fiskar från varje plats.

Inga skillnader
Med den tidens spjutspetsteknik, gelektrofores av proteiner, studerade han 13 olika genetiska markörer. Det är platser i arvsmassan som kan visa på olikheter mellan individer.

– Vi såg inga som helst skillnader mellan sill och strömming. De var otroligt lika, berättar Leif Andersson, som idag är professor vid såväl Uppsala universitet som SLU.

På 30 år har dock DNA-tekniken utvecklats explosionsartat, och för ett par år sedan började Leif Andersson fundera på om de moderna metoderna kunde ge annorlunda svar på hans 30 år gamla frågeställning.

Ny studie
Han kontaktade sin gamla handledare, Nils Ryman vid Stockholms universitet, för att ta reda på om det insamlade materielen fanns kvar. Det visade sig att professorn hade sparat proverna. De låg kvar i samma frys som tidigare. Forskarna kunde nu göra om studien på samma gamla fiskar, fast med väsentliga skillnader. Med den nya tekniken gick det att titta på så många som 440 000 genetiska markörer.

– Upplösningen blir helt annorlunda och vi hittade mycket tydliga skillnader för några procent av generna. Skillnader finns också mellan olika bestånd av sill eller strömming, till exempel sill i Nordsjön och i Atlanten. För de allra flesta generna hittade vi dock inga signifikanta skillnader alls. Det visar att all sill och strömming vi studerat är mycket nära släkt, säger Leif Andersson.

Anpassning till miljöförändringar
Hans slutsats är att de skillnader som finns, orsakas av genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. De bäst anpassade fiskarna har överlevt och fått avkommor.

– Sillen vandrade från Atlanten till Östersjön efter istiden för mindre än 10 000 år sedan. Därefter har det skett en anpassning till en lägre salthalt, nya ljusförhållanden, andra predatorer* med mera.

Forskarna planerar nu att jämföra de sparade fiskarnas genvarianter med den genetiska variationen hos dagens sill och strömming. I samarbete med fiskeribiologer har de redan börjat samla in nya individer från samma områden som tidigare. På så sätt hoppas de kunna se om de miljöförändringar som har skett under de senaste 30 åren har medfört genetiska förändringar hos fiskarna.

– De senaste decennierna har vi till exempel haft mildare vintrar, samtidigt som fisketrycket och bestånden av andra, konkurrerande arter som torsk och skarpsill har förändrats, säger Leif Andersson.

Den som spar
De gamla frysta proverna bidrar alltså ännu en gång, efter 30 år i kylan, till att öka våra kunskaper och bekräftar tesen att det lönar sig att spara. De nya forskningsresultaten kan snabbt få praktisk nytta. Med hjälp av dem kan vi säkrare bedöma hur beståndet av sill utvecklas och på så bättre förvalta sillen som viktig naturresurs.

– Många forskare sparar insamlat materiel. Har man lagt ner mycket möda på att samla in vill man det. Kostnaden för att spara är dessutom ganska liten, säger Leif Andersson.

*Predatorer: Djur som dödar och äter andra djur.

Siv Engelmark
är naturvetare och frilansande journalist och redaktör som bevakar och skriver om forskning och teknik i ett brett perspektiv. Hon köper en julskinka utan fett som kommer från en gårdsgris som vuxit upp i en naturlig miljö.
Artikeln har publicerats tidigare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Vört-bröd

Posted in Gör det själv & DIY, Jul-bestyr, Recept & Smarriga saker on 23 december, 2013 by thorgun

Det har varit dåligt med bakandet i år, men något ska man väl göra före Jul!

Det blir ett vörtbröd med lite ”man tager vad man haver” stil.
Det började redan dagen innan när jag sorterade min kryddlåda, där fanns ingen vört men väl hela torkade pomeransskal.

Pomeransen blir bättre i smaken om du blötlägger skalen ett dygn innan. Så i med en påse skal i lite kokande vatten, låt det stå tills de är alldeles uppsvällda och mjuka. Då skär du bort minst hälften av det vita, och behåller biten närmast ytterskalet.
Även russinen la jag i blöt i varmt vatten dagen innan.

Nu till vörten som jag inte hade.. Men jag hade 1,5 liter svagdricka och en flaska porter, det häller jag ned i en kastrull och reducerar till sådär 4-5 dl, se upp så det inte skummar över hela spisen.

Nu till själva bakandet.
100 gr smör smältes,
150 gr mörk sirap eller honung tillsätts,
häll i kryddor: de finhackade pomeransskalen, 1tsk mald ingefära, 1tsk mald nejlika, 1tsk mald kanel samt russinen.
Fyll på med den reducerade svagdrickan + vatten, totalt ca 6 dl
När det är fingervarmt smula ned ca 30-35 gr jäst, rör ordentligt

Häll ca 500 gr finmalet rågmjöl och ca 800 gr dinkelmjöl i hushållsassistenten. Tillsätt degvätskan med kryddor och jäst. Kör det i ca 10 min på låg hastighet, det ska ”knådas” inte vispas sönder. Degen bör vara rätt lös, riktigt klistrig på fingrarna, och alldeles blank. Lägg över en bakduk och låt jäsa i 1 – 2 timmar. Degen ska bli dubbelt så stor.

vört-1

Finmal nu 15 -20 gr havssalt och strö över degen samtidigt som du kör 1 min på låg hastighet, ta sedan upp degen och bearbeta den för hand. Var lätt på handen och använd degskrapan flitigt, det är klibbigt och mjukt. Tillsätt dinkelmjöl, men inte mer än du måste.
Dela degen i tre delar, platta ut degen med händerna till ca 2cm tjocklek, rulla sedan ihop den som en rulltårta och lägg i smörad och mjölad form, lägg ”skarven” nedåt. Täck med bakduk.
Låt limporna i formarna jäsa i minst en timme, ibland tar det längre tid.

vört-2

Värm ugnen till 225 grader. Jag penslade mina limpor med sirapsvatten innan jag satte in dem i ugnen, det gör dem lite blanka.
Grädda i nedre delen i ca 15 min sänk sedan värmen till 175 grader, fortsätt att grädda i 30 minuter. Ta sedan ut limporna ur formarna och ställ in dem i ugnen igen i ca 15 minuter på 150 grader.
Ta ut limporna, låt dem vila en timme om du klarar av det, skär sedan en provbit med smör på som smälter och smaka!

vört-3

Mjuka och saftiga med härlig struktur (inga köpelimps-svampar här inte!) God smak utan alltför mycket sötma.

/T

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 163 andra följare

%d bloggers like this: